Jag har förmånen att vara med i det lokala SOKA -lyftet. Men, tänker nog några som läser det här, är du med i det lyftet? Arbetar inte du aktivt med dessa frågor hela tiden i och utanför skolan? Jovisst - och det är fantastiskt att få möjlighet att läsa de texter vi arbetar med i ytterligare ett sammanhang, samtala med nya kollegor, i en ny kontext med mina glasögon. De texter vi arbetet med hittills under läsåret har varit;
Kollegialt har vi vänt och vridit på frågor runt att stötta språk-och kunskapsutveckling i alla ämnen. Idag fick alla i uppdrag att skriva sammanfattningar om olika delar av Gibbons Stärk språket, stärk lärandet. Personligen satte jag på mig inkluderings glasögonen och skrev ned vad jag funderar över i relation till texten, mina kopplingar till texten i kapitel 7 Gibbons 2010.
När jag börjar att läsa kapitel 7 i Gibbons Stärk språket stärk lärandet, väljer jag att läsa just det här kapitlet med de glasögon jag har uppdrag att ha på mig på jobbet: Inkluderingsglasögon.
“Det alla elever har rätt till är bästa möjliga miljö för en språklig och kognitiv utveckling. Så språkligt rik och elevcentrerad som skolan är i de tidigare åren … råder det knappast någon tvekan om att det ordinarie klassrummet utgör den bästa grunden för detta".
/ John Clegg, Mainstream ESL: Case Studies in Integrating ESL Students into the Mainstream Curriculum.
sid. 161 (Gibbons, 2010)
Det är bara det att jag har ändrat på citatet, från “andraspråkselever” till “alla elever”. Allt beror på vad jag lägger in in texten, vilka glasögon jag tar på mig. Min utgångpunkt blir internationella och nationella styrdokument samt de prioriterade utvecklingsomården Södertälje kommun valt att lyfta och arbeta med: INKA, SOKA och IKT*.
*(Inkludering, Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och IKT).
Går jag vidare i texten går det att se tendenser i texten om antaganden om undervisning utanför respektive i det ordinarie klassrummet. Jag tänker att Gibbons menar att vi i de fall vi övar en förmåga eller ett moment utanför klassrummet, behöver vi konstruera ett sammanhang som ska efterlikna det naturliga sammanhanget som redan finns i klassrummet för att öva i.
Gibbons ställer frågan “Varför integrera?”. Jag vill ställa frågan “Varför inkludera?” och även vad behöver vi ta reda på för att kunna se till att vi ändrar på vår undervisning efter de behov som finns i den elevgrupp vi för tillfället har uppdrag att arbeta med. Ett sätt är att observera vår undervisning, fundera över vilka krav vår undervisning ställer på eleverna utifrån de kunskapsmål som vi ska arbeta mot.
Något jag läser flera gånger är att ge alla elever möjlighet att navigera mellan olikheterna - skolan är inte längre en monokultur: Vi är alla olika med olika förutsättningar att möta de krav som ställs och vi har olika behov av stöd och utmaning.
Verklighetsförankrad undervisning, som bygger på det vi vet om något och på det kan vi bygga vidare och utvidga kunnandet genom. Packa upp de kunskaper som eleverna har med sig - vad vet vi tillsammans om det här området? Vad kan eleverna redan? Hur bygger vi vår undervisning utifrån vad vi tagit reda på?
Hur använder vi tiden eleverna tillbringar i skolan effektivt?
Jag tänker att Gibbons skriver om insikten att interaktionen mellan lärare och elev är avgörande för inlärningen. John Hattie, Synligt lärande, menar enligt min tolkning att det är relationen som kommer först vad gäller all inlärning - dvs att om det finns en arbetsrelation mellan lärare och elev läggs en grund för möjlighet till effektiv inlärning.
Sedan läser jag två punkter som leder mig till tankar om flerlärarsystemet som vi arbetar med på vår skola:
- Att göra det enklare att planera tillsammans med en kollega, som du arbetar med.
- Att hjälpa den klasslärare som arbetar ensam med att planera systematiskt för att tillgodose alla (eg står det andraspråkselevernas) elevers behov.
För mig blir det en direkt koppling till att vi i vårt flerlärarsystem, har inbyggda möjligheter att ta reda på vad eleverna redan kan för att tillsammans bygga vår undervisning för att möta alla elevers behov i relation till de ämnespecifka kraven.
För att synliggöra vilka målkunskaper (läs Gibbons: målspråket) för eleverna eleverna: vad är det eleverna ska kunna?
Vad behöver de för att kunna lära?
Hur skapar vi bedömningssituationer? formativt och summativt.
Det ger oss stöd planering, undervisning och den kontinuerliga formativa bedömningen - se bild. Planeringsstöd Vallaskolan.
Hur? Jag tänker exempelvis in övningar i hur och vad vi får med i detta/dessa moment som utgör en grund för bedömning.
The information gap - Att bedöma tal. Att bedöma läsning. Se ett exempel på s.169 (Gibbons, 2006).
Ljud hjälper läsaren att avkoda en text
När Gibbons skriver om Ljud och tecken - sambandet mellan fonem och grafem - leder det mig till tankar om Write to Read. Den fonologiska medvetenheten, dvs att skilja och förknippa ljud och bokstav åt eller med varandra. Om elever har förmågan att fokusera på ords ljudmässiga stuktur är de fonoligiskt medvetna. Att arbeta med Write to Read, att skriva sig till läsning, ger möjligheter för alla elever att öva sin fonologiska förmåga steg för steg och bli medtagna i ett litterat sammanhang på sikt.
Att få stödet i att utveckla fonematisk medvetenhet vid läsning och en ortografisk vid skrivning, ger eleverna möjligheter att att kunna dra slutsatser om språket, ex genom att vissa ord låter lika men stavas olika och betyder olika. Andra ord stavas lika, låter lika men blir olika i innebörden in i olika sammanhang. Eleven får stöd i att hitta strategier att använda när de upplever att det är svårt, genom att ex ljuda.
Isolerade ord, begrepp, ljud, bokstäver är svåra att förstå när de inte finns i ett sammahang. Att använda välkända texter med ett innehåll som eleverna känner igen och upplever som meningsfullt i vår undervisningen, leder mig dels till Write to Read dels till Reading Recovery (se arbetsgången s.182, Gibbons 2010).
“Det viktiga här är att barnen själva, induktivt, ser sambandet mellan ljud och tecken och att de gör det i ett meningsfullt sammanhang och inte som lösryckta drillövningar”.
När jag läser Gibbons sammanfattning av kapitel 7 (s.184, 2010) hittar jag några nyckelord:
- naturliga sammanhang
- språk- och kunskapsutvecklande
- ämnes- och språkkunskaper
- ord och begrepp
- gynnar alla elever
SOKA är därmed INKA som vi kan stödja med IKT!
