Varför vill jag tänka högt runt debattartikeln i DN då?
Jo, för att jag blir glad av att läsa hur de digitala verktygen tar sin rättmätiga plats i utbildning, i skola, i det vi kallar klassrum som jag skulle vilja kalla "lärrum". I artilken så lyfts flera delar jag håller med om. Exempelvis:
"Datorn låter de tysta eleverna ta plats i klassrummet".
Att låta alla göra sin röst hörd, är att undervisa demokratiskt. Det är vad Dysthe menar är att lära sig lyssna till andras röster och att öva på att se ur andras perspektiv.
"Vi kan inte promenera till Landsarkivet, men tack vare datorerna har vi nu tillgång till Riksarkivets digitala arkiv".
Att ställa frågor och söka svar tillsammans med andra i lärrummet som är mer än ett klassrum med fyra fasta väggar.
"Datorn öppnar upp för samarbete och spridandet av goda exempel mellan lärare".
Ja, det gör det om några vågar gå före och visar på hur. Att dela kulturen lever och att vi slänger ut det grönögda monstret jante. Vi måste låta kollegor springa före, tillåta att vi går i fallgropar och andra har djupa startgroper då kan vi komma till höjdpunkter som skapar en bas för samarbete.
De längre citaten ovan är tagna ur DN debatt artikel av Henrik Tröst, 2015.04.20.
"Jag låter aldrig eleverna anteckna på datorn".
Här är jag inte överens med debattören. Jag vill mena att idag finns tekniken som ger alla möjlighet att välja sätt att skriva. IT står för Informations Teknologi och det innefattar allt från blyertspenna till tal-till-text funktioner. Skriva är för mig ett sätt att tänka, för att sedan kunna samtala, debattera, dela sina bearbetade tankar. Så som jag gör nu i det här inlägget. Jag tänker med tangenters hjälp och sedan delar jag med andra. I detta fall de som vill läsa vad jag tänker.
Jag går tillbaka till Olga Dysthe, som i sin bok "Det flerstämmiga klassrummet" (1996) vill uppmärksamma oss på att vi bör betrakta kommunikation inte enbart som en fråga vilken rör yttre kommunikation som handlar om relationer mellan människor. Utan även som en inre kommunikation, där vi kan lägga tonvikten på "skrivandets betydelse för att klargöra ens egna tankar". Dysthe menar att "skriva-för-att-lära" kan motiveras utifrån såväl en kognitiv utvecklingsståndpunkt som en interaktionistisk ståndpunkt.
Dysthes argument bygger bland annat på Goodys forskning. Dysthe refererar även till Street som framhåller att polariseringen mellan muntligt och skriftligt inte är till någon nytta, då det i verkligheten är en blandning som för kommunikationen någonstans.
Eftersom jag inte håller med debattören på punkten om att aldrig låta elever anteckna på dator, vill jag ge exempel på varför jag inte håller med.
 |
| Olika för olika i olika sammanhang för olika syften. |
Jag vill påstå att det är bra att variera sitt sätt att anteckna, att ges möjlighet att välja att sätt att skriva på efter behov och sammanhang som ger effekt på tänkandet och därmed lärandet (Gibbons) - olika vid olika tillfällen och olika för oss alla då vi är olika och behöver olika. Att anteckna eller skriva på olika sätt självklarhet idag. När verktygen finns kan vi välja, bara vi vet att vi har rätt att välja. Att skriva för hand, på tangenter, fota, skriva på ett foto, spela in ljud. spela in tal till text... olika för olika helt enkelt.
Det den ursprungliga debattören på dn debatt, som Tröst svarat på, dvs Danielsson, bl a pekade på är att flertalet inte lär sig lika mycket av att anteckna på en dator. Men han pekar också på hur distraherande en dator kan vara eftersom det finns andra saker att göra där, som att titta lite på Facebook under en lektion. Då påverkas även de elever som sitter omkring av passiv distraktion, som passiv rökning.
SvaraRaderaOm datorn eller lärplattan bara var ett digitalt anteckningsblock kanske en del personer, t ex med kognitiva svårigheter och funktionshinder, skulle lära sig mer genom att anteckna digitalt. Men många tror jag blir upptagna med att krångla med datorn eller tänka för mycket på formen, dvs skriva fullständiga meningar, så att närvaron i det som föreläsningen handlar om går lite förlorad. Min erfarenhet är att en dator förändrar dynamiken i ett rum, tar du upp en dator hamnar allt fokus där. Den är som en rörlig bild på en webbsida, blicken vill dit. Fokus flyttas ofrivilligt.
Om vi inte var så impulsstyrda vore det här inget problem men jag tror inte att vi ska blunda för hur människan fungerar. Med det sagt tror jag att jag förstår vad du menar, att det sker en speciell tankeprocess när man skriver digitalt. Den uppstår inte alltid med blyertspenna. Ibland är det läge för den typen av skrivande där ett digitalt hjälpmedel kanske adderar ett värde, men sen tror jag att det finns ögonblick när ett digitalt medium subtraherar värde. Det betyder inte att datorn ska bannlysas men man kanske ska vara medveten om det?
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaÅsa, jag vill bara lyfta fram att för en del personer finns inte något val - det kan vara så att med penna blir det ingenting - precis som det med dator eller platta inte blir något för andra. Att det finns alternativ är bra och vi behöver alla vara mer flexibla i vårt sett att se på vad skrivande är igår, idag och imorgon. Tänker jag.
SvaraRaderaAbsolut. Din rubrik "olika för olika" håller jag ju fullständig med om! Jag ville bara nyansera bilden lite eftersom jag tycker att ämnet är intressant. En risk när man för diskussioner med teknikdeterministiska inslag är att man ibland råkar kasta ut bebisen med badvattnet. :-) På samma sätt som man slentrianmässigt kanske tillåter digitala anteckningar när det stjälper mer än det hjälper är det bra att se när det lyfter en elev som du menar.
SvaraRaderaHåller fullkomligen med dig Åsa - olika för olika i olika sammanhang och för olika syften. Vi är helt eniga - Ha en fin dag!
SvaraRadera