fredag 12 augusti 2016

Hur gör jag...

Om jag upplever att jag har funderingar och tankar kanske oro över något i min undervisning, kan jag ta stöd av kollegor. Vad är det som jag upplever vara svårt i min undervisning, vad är det som väcker tankar? Observera för att se vad som är svårt, ge stöd till att utveckla undervisningen, om det är svårt behöver även vi lärare öva. Det kan vara så att fler ögon ser mer, att någon annan ser ur ett annat perspektiv på undervisningen jag bedriver och kan ställa de frågor, ha ett gemensamt samtal som på lite sikt kan leda till utveckling av min undervisning. Personligen upplever jag att det är intressant att lyssna efter det jag inte hör och titta efter det som inte syns, för att sedan lyfta det i samtal.



Carol Dweck pratar om "not yet", jag tänker att det gäller oss alla oavsett vem vi är eller i vilket uppdrag vi verkar. Alla behöver öva för att kunna sedan. Titta gärna på Dweck i Kraften i att tro att du kan bli bättre.

Varför skriver jag det här?

Jag skrev tidigare om att vara underkänd, lite om styrdokument och om bedömning samt undantagsbestämmelsen. Jag fick en oerhörd repsons på inlägget. Det är ju kul men...
Jag vill påverka, jag påverka hur:et till att utveckla undervisning. Jag har i uppdrag att störa och beröra, stödja, utveckla, utmana och samtala samt att titta på undervisning för att sedan beskriva det jag sett och samtala runt det. Inte att komma med färdiga lösningar, utan att i samtalet stödja kollegor till komma fram till sina sätt, lösningar , sitt hur. Att koppla till styrdokumenten blir ett sätt att koppla ihop görandet med det som beskriver vad uppdraget är i skola.

Efter inlägget om "underkänd" som utgångspunkt, fick jag frågor om hur.et. Det fick mig att vilja berätta om hur jag vill arbeta för att utveckla undervisningen och hur vi kan stödja varandra, få syn på vår undervisning och utvecklas som ledare i klassrummet.

Nu vill jag berätta om mitt hur. Vad jag tänker kan stödja till att utveckla undervisningen så att fler elever når kunskapsmålen. Det jag skriver har ingen inbördes ordning.
Jag arbetar med;
  • Observationen - som beskrivs i filmklippet med Marcus Samuelsson, professor i pedagogik
  • Bygga relationer
  • Samtala - att ha ett på observationen efterföljande kvalitativt samtal
  • Att lärare som undervisar skriver pedagogisk kartläggning som sedan samtalas. För mig är det inte själva kartläggningen som är viktig, det är att vi lärare skriver ned hur vi tänker, gör och vad vi uppfattar. Att sedan ha samtal runt det vi lärare skrivit och tillsammans, sedan vända och vrida på innehållet kan ge oerhört många nya infallsvinklar när någon annan läser och tänker högt runt kartläggningen. Informationen till hur vi kan förändra finns i den text vi skrivit. I samtalet kommer oftast pedagogerna fram till sina egna lösningar.
  • Täta uppföljningar med vårdnadshavare
  • Täta uppföljningar med lärteam, lärarlag
  • Kontakter med andra instanser utanför skolan som kommer i kontakt med våra elever. Förutsatt att vårdnadshavarna är med på det och gärna även med. Det jag upplever som bra är när föräldrar vill ha oss i skolan med i dessa kontakter
  • Utvärdering och analys
  • Att filma sig själv, att sedan titta på sin undervisning. Om man är redo för det titta på det man filmat tillsammans med en kollega - gör det! Det ger mängder av nya reflektioner.
  • Att använda motiverande samtal och tänka i KaSAM (Känsla av sammanhang läs Antonovsky)
  • Att använda informationsteknologi som kompensatoriska hjälpmedel och det för alla elever
  • Att göra de små medarbetarna, eleverna, delaktiga i arbetet som berör just dem
Mitt mantra enligt lärare jag arbetat tillsammans med är; Håll i, håll ut och utvärdera innan förändring.

Lyssna gärna på ett samtal jag haft förmånen att föra med Barbro Johansson, Stockholms Universitet. Hon har gjort en avhandling om att eleverna måste vara delaktiga i insatser, åtgärder i skolan annars blir de verkningslösa.

Det vi kan förändra är hur vi själva gör, hur vi bemöter våra elever, hur vi gör våra genomgångar, hur vi lägger upp vår undervisning, vilket innehåll vår undervisning har och då baserat på läroplanen såklart, hur vi startar och avslutar lektioner och skoldagar eller arbetsteman och olika moment.
Det vi kan förändra är oss själva och hur vi gör. Jag är oerhört medveten om att jag, personligen, inte har lösningarna - de kommer vi gemensamt fram till i vårt strukturerade kvalitetsarbete, i våra kvalitativa samtal och via kollegialt delade erfarenheter.

Det är mitt hur just nu - det kommer förmodligen att se annorlunda ut inom kort, då det enda jag kan förändra är hur jag gör.

Jag delar med mig av litteraturtips som jag upplever stödjer mig i mitt hur. Varsågod!



tisdag 9 augusti 2016

Underkänd...

Underkänd - så stod det på besiktningsprotokollet för min bil...
Underkänd - kortfattat, kantigt, hårt...
Underkänd - jag som arbetat många timmar med våra båda bilar, bytt spruckna vindrutor på glasverkstad, fixat nya däck, sett över motorutrymmen, städat, tvättat, bytt sådant som man bör byta och kollat sådant man bör kolla... båda bilarna går som Schweiziska klockors urverk: toppenbra!

Ändå var min bil underkänd...
Ett så oerhört laddat ord...

För mig som personen Ulrika var det en djup avgrund och jag gjorde snabbt ett övervägande därefter åkte jag direkt till en verkstad och bokade in en tid för att åtgärda det som gjort min bil underkänd. Hade jag vetat om att det var något knas med bilen, hade jag satt in åtgärder via verkstad innan besiktningen genomfördes och redan innan domen UNDERKÄND var ett faktum.

För mig som läraren Ulrika var kopplingarna till skolstart solklara - ingen elev ska behöva uppleva att vara benämnd, bedömd som underkänd. Om någon vecka kommer eleverna tillbaka till skolan efter sommaruppehållet, de ska börja jobba tillsammans med oss pedagoger, vi som ska ge förutsättningar för att eleverna ska nå målen. Vi ska begagna oss av formativ bedöming, ge återkoppling, följa upp, gå bredvid och leda. Det är vad ordet pedagog står för: att leda.

Vad vill jag säga?
Gör lärandet synligt, ge stöd om det krävs, se människan, arbeta tillsammans små och stora medarbetare och det i förebyggande syfte. Det är inte vad man är, utan vad man kan bli som är storheten i lärandet. Jag tar stöd i Läroplanens kapitel 1 och 2 samt i Skollagen för att underkänd ska inte behöva finnas.  "Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov (...) sid.8 Lgr11 - jag kan välja att skriva flera citat ur läroplanen men gör det inte - du som läser vet själv vad jag menar. Skolagen 3 kap 3§: "Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål (...) sid. 27. Även i Skollagen går det att fortsätta att citera, men jag gör det inte. Jag kan gå in på bedömning, medbedömning och verktyg för lärande, bedömning och betyg och undantagsbestämmelsen (ta del av Elever med funktionsnedsättningar och betyg) - men jag håller mig till att önska att undervisningen görs begriplig för eleverna, att vi lärare verkligen lägger oss vinn om att checka av att eleverna förstår, att de är med.

Jag ser fram emot ett spännande verksamhetsår med utmaningar, samtal och möten med små och stora medarbetare om utveckling, lärande och vad vi kan hjälpas åt att göra för att alla elever ska växa, känna sig sedda, lära och utvecklas i grupp och som individer.

Jag går in i ett nytt skolår med glädje - vem vet, vi ses kanske under hösten - tills dess ha en skön skolstart!


tisdag 16 februari 2016

Kreativitet, skapande och teknik

Hemma hos mig har alla tillgång till någon form av tekniskpryl, en eller flera. Jag tänker att vi egentligen inte är speciellt intresserade av själva tekniken utan mer utav vad vi kan använda den till. Tekniken anpassas efter vad vi vill använda till och beroende på i vilket sammanhang vi vill använda den. Det kan vara att styra hemmet digitalt platsoberoende bara för att testa, det kan vara att kommunicera med varandra plats- och tidsoberoende för att det är effektivt och tillgängligt, det kan vara att vi vill ha ett självbevattningssystem, att få en pryl i ett system att "lira" med en pryl i ett annat system, att få en robot att bete sig som vi tänkt, att skapa en server för något någon vill göra av en Raspberry PI eller en ... tja, eller att få en sak som varit trasig att helt enkelt fungera igen. Kreativa lösningar som måste testas.

En familjemedlem blir inspirerad att göra saker som förstärker en pryl och gör det med limpistol, kartong, tejp, träbitar, toarullar, skokartong, sax. förstoringsglas... och en smarttelefon. Prylar man kan köpa, javisst och som man faktiskt kan klura ut hur de fungerar och göra en egen.

För ett par somrar sedan blev det en högtalare av toa- och hushållsrullar.



Idag blev en projektor av en skokartong, ett förstoringsglas, en träkloss och en upp och ned vänd smartphone.



Jag önskar att skapande, kreativitet, teknik <3 kunskap="" l="" rande="" skola.="">


För att koppla till Lgr11 och Skolans värdegrund och uppdrag:
"Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse föra att eleverna ska tillägna sig kunskaper".

söndag 14 februari 2016

Tillgänglig text?

Det var ett tag sedan blogglusten föll in - det har den gjort idag. Varför?

Jo, jag får en del frågor via olika sociala medier från personer som känner mig, som träffat mig, som jobbat eller jobbar tillsammans med mig eller som följer min profil på exempelvis twitter. Idag kom en fråga som tände min känsla för demokrati. Att kunna söka efter boktitlar på ett tillgängligt sätt via Legimus. För dig som inte vet vad Legimus är, så är det ett talboksbibliotek. Talböcker är något som den som har en läsfunktionsnedsättning har rätt att använda och det gör man via ett personligt talbokskonto. Ett sådant konto kan en privatperson få genom sitt bibliotek förutsatt att det finns en talboksregistrator. Man bokar ett besök med talboksreigtrator på biblioteket och denne skapar ett talbokskontot samt visar på hur det fungerar (se Använda Legimus). Fråga på ditt bibliotek om detta! Att få text tillgänglig är en demokratiskfråga - att kunna ta del av text  idag, upplever jag är ett krav om man ska kunna fungera som likvärdig samhällsmedborgare. En demokratiskfråga med andra ord. Det var bakgrunden till att jag fick blogglust. 

Frågan som ställdes och vår konversation såg ut som följer:

-"Hej Ulrika! Vet du om det går att ställa om talsyntes när en söker efter en bok i Legimus? Vore väldigt bra."

-"Hur menar du att du vill göra?"

-"Jo, jag tänkte att när en söker i Legimus efter en särskild bok vore det suveränt om bokstäverna en skriver ljudas och att titeln eller författaren läses upp. Förstår du vad jag menar?"

-"Aha - vänta lite!"

Så här var mitt svar:
  • Det går delvis
  • Gå in på Inställningar (ikonen med kugghjulet) i din iPhone eller iPad
  • Gå till Allmänt
  • Gå sedan till Hjälpmedel
  • Scrolla sen till funktionen tal och se till att det ser ut som på bilden nedan

Den inställningen du nu gjort via Inställningar, behöver du bara göra en gång.

För att använda inställningen i Legimus, gör du så här.


Öppna appen Legimus som du är inloggad i med dina inloggningsuppgifter. Du duttar på förstoringsglaset (bild 1) och skriver in det du söker efter (i mitt fall en boktitel bild 2).

Bild 1...--->




Om du sedan markerar det du skrivit in i sökfältet (bild 3) och duttar på pilen  så kommer en ny meny upp (bild 4) och där kan du dutta på läs upp. Voilá, texten du skrivit läses upp!





De flesta vet säkert att detta går att använda - men ibland glömmer man bort och behöver på påmind.

Härlig läsning på Er alla talboksläsare!