På tal om skrivglädje - Lärartycket #97

Att vara lärande har jag alltid varit. Att vara lärare är något jag fått förmånen att ha utbildat mig till. Min utbildning är ständigt pågående. Jag har lärt av och lär av mina närmsta medarbetare: eleverna. Det är en process som är närvarande 365 dagar om året, den ligger och vilar ibland men vaknar när jag minst anar det… Idag vaknar jag till en lördag där jag tar över stafettbloggen från Ulrika Eriksson, Åsarna, Jämtland. Denna lördag är en lördag som andra lördagar i Nykvarn, Södermanland - en dag när inlägg nr 97 på lärartycket blir till av mina ord. Mina ord kommer ur min lärarskattkista. En skatt som lyser, glittrar, skiner och blänker i solskenet som renaste guld när jag gläntar på det imaginära kistlocket. Jag plockar upp tre minnen, tre episoder, tre olika och ändå lika sammanhang där skrivglädje står i centrum.

"Min skattkista" bild: Ulrika Jonson

I slutet på 80-talet i ett klassrum i Stockholms södra förorter, eleverna ska skriva, exakt vad minns jag inte längre. En elev drev runt i rummet, kom inte igång med texten, jag blundar och ser eleven framför mig: kroppshållningen, ansiktsuttrycket, rastlösheten, sneglandet på klasskamraternas texter som växer… Årskurs 4 i september och jag är lärarvikarie, outbildad… Vad gjorde jag? 

Eleven fick en skrivarkompis, eleven fick berätta, kompisen skrev ned elevens ord på… dator. Dessa två barn, en flicka och en pojke på varsin stol vid en dator. Först trevande sedan i samtal om texten de skapar tillsammans. Texterna använde klassen tillsammans med ordinarie lärare i fortsatt arbete runt en teater eleverna arbetade med. Det blev skrivarglädje.

I mitten av 90-talet i ett klassrum i Södermanland, eleverna ska skriva, jag minns exakt vad. En elev satt och drömde med fjärrskådande blick. Jag blundar och ser eleven framför mig: kroppshållningen, ansiktsuttrycket, stillheten, den drömmande blicken och med blanka papper framför sig… Årskurs 1 på våren, jag kom från en vår i åk 9 och jag är utbildad grundskollärare… Vad gjorde jag?

Jag tiggde, släpade, meckade ihop datorer, läste och berättade högt för alla klassens elever på temat vi arbetade med. Alla elever fick skrivarkompisar, två elever vid en dator, en elev fick berätta, en elev fick skriva, sedan bytte eleverna roll… De skapade texter tillsammans som blev till en utställning, vilken jag kopplade till Naturhistoriska Riksmuseets då nyöppnade utställning om hur jorden kom till. Det blev skrivarglädje.

I början av 2000-talet, i ett klassrum i Södermanland, eleverna jag möter ska öva på att skriva berättelser, det är en mindre skara elever, "pojkar som inte vill, inte kan skriva" har jag fått förstå, åk 5, jag är utbildad grundskollärare och specialpedagog… Vad gjorde jag?

Jag började med att samtala med eleverna om vad vi gör på fritiden, vad killarna i gruppen brukar ägna sig åt utanför skoltid. De hade en gemensam nämnare - att spela datorspel! Nu fick killarna påbörja min utbildning i deras spelvärld. Alla skrev intensivt i de skrivböcker de fått för detta speciella ändamål. Jag fortsatte min utbildning i ämnet på egen hand, för att kunna arbeta vidare på mitt uppdrag: Att stödja eleverna i deras skrivutveckling. Planen var att få fart på skrivandet utifrån ett gemensamt intresseområde som engagerade eleverna. Gruppen skulle få göra tankekartor om viktiga inslag i spelet de spelar, de skulle hitta nyckelord och synonymer till dessa som andra icke spelande kunde förstå i löpande text, de skulle bygga en berättelse med röd tråd, början, hinder/problem, lösning, slut, bygga karaktärer… Eleverna fick börja gemensamt med strukturerna, för att sedan övergå till individuellt skrivande med kamratstöd. Alla elever fick visa sin text för gruppen, jag läste textavsnitt ur deras texter högt, alla fick reflektera och under min ledning ge varandra förslag på förbättringar av respektive text. Alla fick fundera och skriva igen… Då flera elever hade svårt att forma bokstäverna och därmed svårt att läsa sina egna texter med flyt, delade jag upp eleverna i skrivarpar. Två och två fick alla skriva rent sin text på dator. Alla ville skriva, alla kunde skriva, alla var engagerade och stolta över sitt arbete. Det blev skrivarglädje.

"Att hitta en skatt" - Picto Online

Idag arbetar jag som processledande skolutvecklare för IT och specialpedagogik i Södertälje kommun, ett arbete där jag har förmånen att få ta del av andra lärares arbete om hur de skapar skriv-  och i förlängningen läsglädje för sina elever inom ramen för det projekt jag har i uppdrag att leda: Write to Read i Södertälje. Jag har lärt av och lär av mina närmsta medarbetare: mina lärarkollegor och deras elever. Att utbilda mig till lärare var inte självklart, det har varit en krokig väg kantad av olika erfarenheter vilka gjort mig till den lärare jag är i min profession idag. Jag blickar nyfiket och med glädje fram mot de lärprocesser och den skrivglädje jag hoppas att vi alla i vårt projekt ska kunna upptäcka tillsammans: elever och lärare.

LäsUtvecklingsSchema på flera språk

Ännu en stilla sommardag på kontoret, dagen startar återigen med omväldsbejakning...


Idag fastnar jag för en sida där modersmålslärarna vid Lunds Skolors Modersmålsverksamhet översatt LUS schema (LäsUtvecklings Scheman) till ett stort antal språk. Det går att ta hem samtliga LUS scheman i form av pdf:er, om du gör det ange vem som gjort arbetet på respektive LUS schema. Jag önskar innerligt att även andra bedömningsmaterial fanns översatta till flera språk. Om du har tips på bedömningsmaterial som finns översatta till andra språk, liknande detta ovan, skriv gärna en kommentar med länk!

Stöd av Pekplatta #3

Idag sitter jag på kontoret, en tyst och stilla stilla plats så här mitt i semstertider. Jag började dagen med att göra en omvärldsbejakning. Ja, du läste rätt - en omvärlds-bejakning. Att vara á jour med vad som händer inom det specialpedagogiska fältet med teknik som stöd går naturligtvis att bevaka, men jag upplever det som mer positivt att bejaka det jag finner på nätet. Att fundera över i vilken eller vilka kontexter just det jag funnit passar in - hur kan jag föra vidare det jag finner till andra att ta del av? Hur kan tekniken stödja oss så att vi kommer till kommunikation och samspel?


På twitter fångade jag upp en tweet som gjorde mig nyfiken. Det var en tweet med en länk till ett reportage på 60 MINUTES på tema kommunikation med stöd av iPads för personer med autism. I reportaget tar de upp för- och nackdelar med teknik som stöd, om det passar för alla eller ej, hur föräldrar och lärare upplevt att användandet av iPads som kommunikationsplattfrom fungerar för personer med autism och framförallt hur personer med autism upplever det att kommunicera med stöd av pekplatta. Jag blev och är oerhört berörd av en person i reportaget som inte kunnat uttrycka sina tankar så att omgivningen förstått tidigare - med stöd av plattan och Prolouge2Go appen fick personen ett verktyg att kommunicera via. I ca 2:20 min in i reportaget kan vi se prov på hur personen i fråga använder sin pekplatta för att kommunicera med sin omgivning. 





För en del personer ger tekniken möjligheter att göra sig, sina tankar, känslor, behov, viljor kommunicerade till omgivningen. För en del personer, vilket vi även ser i reportaget, fungerar det inte  lika bra att ha teknik som stöd. Vi är alla olika.


På min näthinna finns det ett antal appar som är mindre avancerade än den jag nämnt ovan, men som som kan bidra till kommunikation och sociala berättelser. Ett par är Om En Bild & Ritprata. En annan jag har testat att göra egna bilder och ljud i är appen SoundingBrd. Ytterligare en annan app är SoundSlateLT. Det finns många appar på engelska där det är en bildbank för att uttrycka sig genom att trycka på bilden, en är Picture Board. Det finns fantastiskt fina bild appar på www.kindergarten.com  - det är appar som är gjorda som flashcards. Tyvärr är apparna på engelska. Touch and Learn har en fin app där man kan träna sig i att läsa av känslor / ansiktuttryck, även den på engelska. Jag tänker mig att man kan stänga av ljudet och arbeta med appen tillsammans med den som ska träna. Jag vet inte om det skulle kunna fungera, det var bara en tanke.


Den sista appen jag vill nämna är en app från AlligatorApps.com - ABA flashcards and games emmotions . I den här appen kan man ändra inställningarna. Kanske värd att testa...

Tankar om BYOD

På temat BYOD  (Bring Your Own Device) - i You Tube klippet finns det tänkvärda passager om hur vanligt och allmänt utbrett det är med teknik... Telefoner, lap tops, pekplattor, spelkonsoller... kommunikationsplattformar i olika skepnad finns i vår vardag. När jag ser detta klipp, reflekterar jag runt tanken PLE - Personal Learning Enviroment och tänker att jag blir mycket mer välorganiserad, mer tillgänglig, mer produktiv, effektivare i mitt arbete när jag har med mig mina "prylar"... I dessa prylar har jag skräddarsytt min egen lärmiljö, men egen arbetsyta så att den passar mig som hand i handske. När jag möter föräldrar och elever kan jag skönja att det börjar hända att elever får tillgång till någon form av teknik som eleven får låna tidsbestämt från skolan. Ganska ofta är det en tekniker utformar elevens sk lärmiljö i prylen - inte eleven själv. I min värld är det eftersträvansvärt att det går att bygga sin egen lärmiljö, naturligtvis med stöd av andra. Andra kan vara andra elever i min värld. Idag mötte jag elever i GrundSÄRskolan, de bjöd på filmfestival med filmer de gjort själva tillsammans med sina lärare - de har varsin dator och har ett antal pekplattor att arbeta med. Att få uppleva hur eleverna i klassen samarbetade, visade för varandra hur man gör i ett visst program eller i en app - var ett lärande som slår det mesta jag varit med om sedan slutet på 1980-talet inom skolan. De här eleverna har fått tillgång till teknik som lärverktyg i sin skolvardag, men hur blir det för de elever som inte har fått den möjligheten ännu? Jag möter elever i den reguljära udervisningen där elever kan komma fram till mig efter en lektions slut, de drar fram en smartphone ur fickan och säger att de hellre använder "sin egen" än skolans datorer. Sedan får jag ofta frågan vilka appar som kan vara bra i skolarbetet: - Ulrika, har du tips? Jag brukar även på tips tillbaka, vi lär av varandra, tillsammans. Jag har exempelvis visat hur man kan få text uppläst för sig i olika system, för några har jag visat i deras egna telefoner och en kille sa mycket nöjd till mig: - Nu kan jag själv!


Se BOYD (Bring Your Own Device) och ta dig en stunds reflektion: Hur gör du? Hur ser det ut i den miljö du befinner dig i? Vad är möjligt och vad är önskvärt?

Modersmål & online resurser

Tema Modersmål

Över tid kommer det frågor om webbresurser runt modersmål. Idag fick jag ett incitament via ett skolversamhetsbesök samt ett mejl att skriva ett inlägg om just: Tema Modersmål och online resurser.

Skolverkets sida med titeln Tema Modersmål är en liten guldgruva för oss lärare. På sajten finner vi information från Skolverket, länkar till forskningsmaterial mm. På sidan som berör nyanlända finns det stödmaterial att ladda hem och läsa. Det jag vill sätta fokus på är de webbresurser som finns att tillgå. Jag har skrivit om Flerspråkig ljud- och bildordlista och finns fler resurser som kan vara till stöd i skolan.

Lexin är just en sådan resurs - en ordlista online med 15 minoritetsspråk och till detta en bild/film vilket kan laddas ned från sidan. Du måste ha Adobe Flash Player installerat för att det skall fungera. 

Mattebegrepp på 21 språk är en annan resurs - ta en "bok" i pdf-format och använd i skolarbetet. Materialet är fritt att använda för elever, deras föräldrar och lärare för skolarbete. Dessa "böcker" har elever och modersmålslärare gjort tillsammans. En guldgruva!

Mattewebben från Stockholms stad ligger öppen för alla att använda - gör det, den sidan är bra. Om du går in på deras sajt och klickar på den blå/gula flaggan med texten "Grundskola åk 6-9" kommer du till ett nytt val och där väljer du språk. Klicka på ett språk i en ruta och du kommer till en uppdelning av matematik i olika moment, klicka på ett moment. Väl inne i momentet kan du klicka på en liten bok uppe i högra hörnet och då får du texten på ett alternativt språk. Ta en titt på klippet nedan - så blir det tydligare!

Stöd av pekplatta #2

I ett projekt jag har förmånen att få driva hade vi projektträff nu slutet av april. Denna träff var förlagd till SETTmässan 2012 i Kista. Då vi i projektet läst "Barn läser och skriver" (Bjar/Frylmark red.) och arbetade med tema specialpedagogik vid detta tillfälle - var uppdraget att vi skulle spana på mässan. Vi spanade på Specialpedagogik med stöd av pekplattan/digitala verktyg och att våra spaningar kunde kopplas till vårt Write to Read projekt. För att dokumentera våra spaningar använde vi appen Fotobabble. Här kommer länken till appen Fotobabble som är gratis. 

Du måste skapa ett användarkonto för att kunna använda den här appen. När du har ett Fotobabble konto kan du gå in på det och se alla dina alster, de ligger i en rad uppe till höger på skärmen om du är i en dator eller direkt när du kommer in i appen i din iPad. Tänker att denna app kopplar till tanken om enkelhet att dokumentera sitt arbete, dels som minnesstöd dels som stöd i din tidiga läs- & skrivprocessen då en bild och det du läser in i stunden kan användas senare för att då skriva ned det som lästs in alternativt som minnesstöd för att komma ihåg vad man ex ville skriva om. Martin Ingvar har jag hört tala om: "tänk 2", det tar jag fasta på och säger i denna app är det egentligen 2 moment man måste kunna: ta ett kort & spela in ljud. Efter det ligger alstret kvar och du kan spela upp innehållet hur många gånger som helst.

Det går att att mjela från appen om du går till "dela" eller som det står i appen "Share"- funktionen, där scrollar du ned till rubriken "Sharing" och delar på det sätt som du & ev din elev/barn kommit överens om. Jag föredrar att mejla mina Fotobabble´s.

Inne i ditt konto kan du sedan välja om du vill lägga din lilla presentation någon annanstans som ex så här på en blogg. Det kan du göra med en länk (läs där det står "Share this Fotobabble"), med en kod för att bädda in ditt verk på en sajt eller på en blogg.

Så här ser en Fotobabble ut:

Stöd av pekplatta #1

I Lgr11 uttrycks de förmågor eleverna skall träna, när vi sedan skriver en kvalitativ lokal pedagogisk planering ska vi ska den så att vi texten ger svar på flera frågor : Vad ska eleverna lära? Varför det? Hur ska eleverna lära sig detta?

Jag tänker att vi som lärare kan ta dessa hur till elevens IUP och där beskriva hur eleven kan lära med stöd av teknik för att öva förmågor. Det skulle kunna beskrivas i ett åtgärdsprogram, förutsatts att det är beslutat att dylikt skall upprättas. I min tanke ligger att vi kan använda tekniken som komplement till att rusta eleverna att möta de krav vi ställer på dem, speciellt för de elever som inte ännu äger de förmågor vi som lärare förväntar oss att de skall äga vid en viss ålder. Jag tänker att detta komplement är ett sätt att öva för att få verktyg att kunna hantera sin situation, att därmed göra arbetet begripligt och följdaktligen meningsfullt. För mig betyder det verkligen ett komplement - vi ska fortsätta att träna våra förmågor med inte vid kunskapsinlärning. Ex läsning, lästräna är en sak, läsa för att inhämta kunskap en annan sak - tänker jag.

Med stöd av Lgr11, Skolans värdegrund och uppdrag, sid 8: "Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättnigar och behov" & pekplattan tänkte jag berätta om några appar som ligger i linje med detta citat. Det går att ta många citat som jag kopplar direkt till mitt sätt att tänka. Samma kapitel sid 10: "Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter" ser jag exempel på när jag tar del av det arbete vilket bedrivs på våra skolor i samspel med våra elever. 

Apparna på bilden heter:

• InDaisy
• DaisyReader
• SAOL
• iTranslate
• Skolstil
• Mental Note
• VisuoTimer
• Timstock

Sedan är det ikoner på två tipssidor med kopplingar till specialpedagogik

• Lathundar & Appar

Lathundar till ex InDaisy under rubriken Daisyspelare.

Apparna är Skoldatatekets appskafferi.

Vi börjar med appen InDaisy, där en bok från en daisyskiva måste läggas in i appen via iTunes (se lathund av Joakim Thornström i Ystad). När boken ligger i appen kan eleven läsa boken direkt i iPaden med hörlurar. Är det en fulltext daisy, dvs en daisy där text, ljud & bild finns med) ser det ut så här:

Det går att ställa in typsnitt till ett som passar just dig som person, det går: att förstora & förminska texten, att ändra uppläsningshastighet , att bläddra mellan sidor, bläddra mellan kapitel och du får en markörmedföljare. Appen kostar dock 139 kr, det är en engångskostnad. Jag tänker att om en elev har tillgång till en pekplatta och behöver läromedel i Daisyformat, kan detta vara ett sätt använda den teknik som finns tillgänglig på ett effektivt sätt för lärande.

Den andra daisy appen - DaisyReader -  är en app som är gratis, till denna är det individen som skall ha ett personligt nedladdningskonto på TpB (Tal & punktskriftbiblioteket) för att kunna öronläsa böcker. Appen finns till iOS-produkter samt till Android. Ett TpB-konto får den person som begär ett dylikt om personen har en läsfunktionsnedsättning. Om du upplever att du behöver att konto för att öronläsa, ta reda på mer angående detta på ditt bibliotek. Där kan finnas en talboksregistrator som kan hjälpa dig att reda ut vad som gäller och om du är talboksberättigad samt hur det fungerar med egen nedlddning från TpB.

• SAOL - en gratis app som finns till iOS-produkter samt till Android. En digital ordbok där det faktiskt går att stava lite fel men jag kan ändå slå upp ordet.

• iTranslate är en översättnings app som pratar. Det går att lägga in texter i den på ex engelska och få dem upplästa samt översätta till svenska och få dem upplästa. Den kostar ingenting och är väl värd att utforska. Gunilla Almgren Bäck på Mölndals Skoldatatek har gjort en instruktion.

• Skolstil använder redan många av er, men jag vill ändå slå ett slag för den då många av våra adepter behöver ljud och symbolkopplingen. Den kostar 22 kr. Detta program passar perfekt i arbetat med skriva sig till läsning.

• Mental Note har alla redan sett i ett tidigare blogg inlägg på denna blogg, men ta en extra titt på funktionen att lägga till taggar med färgkodning. Det gör att det inte blir lika rörigt i barnens anteckningar. Om någon önskar, lägg till en kommentar så visar jag er gärna hur man gör via ett blogginlägg här På Näthinnan.

• Jag vill nämna två tidsuppfattningshjälpmedel: VisuoTimer som är gratis & den nya appen Timstock som kostar 7 kr för iOS-produkter & även finns till Android.

Enable empowerment

Att tänka möjligheter till självbestämmande för individen  - engelska ungefär: enable empowerment - kan innefatta alternativa sätt att kommunicera på eller via. Över tid har jag haft förmånen att arbeta med teknik i lärande miljöer för det livsvida lärandet. Först i klassrum tillsammans med elever i slutet på 80-talet, med datorer för att skriva texter ungefär som att att skriva sig till läsning, sedan på högskolan/universitet i min egen lärmiljö. Efter det tillbaka till klassrum med åk 1 och skriva sig till läsning i mitten av 90-talet. Ungefär vid den tiden studerade jag parallellt med arbetet och utvärderade den nationella datateksverksamheten i landstingens försorg - då var det teknik för högre livsvärden som kom i fokus. Min resa med teknik för lärande och högre livsvärde för individen fortsätter över tid och för att sammanfatta den resan idag ser jag en fantastisk potential i de läs- & surfplattor som finns på marknaden idag. Jag skulle vilja kalla dem: kommunikationsplattor.


För att förtydliga vad jag ser i den moderna tekniken, vill jag dela med mig av ett You Tube klipp som Tom Whitby  fick mig uppmärksam på via twitter tidigare idag. Om du tittar på klippet från 0.59 in i filmen, förstår du varför jag brinner...

Magneter och språk

Under denna vecka kommer jag att ha arbetat tre av fem dagar på en skola där eleverna i mindre undervisningsgrupper har fått möjlighet att arbeta med datorer. Vi har i huvudsak arbetat med att skriva i ett skrivprogram i datorn och använt talsyntesprogrammet för att få ett talande tangentbord. Nu när eleverna har tränat på att skriva med ljudande tangentbord, lokalt i sin dator, tänkte jag att de skall öva på att göra något i en molntjänst. Jag vill använda tanken med sk "sönder-klippta" meningar, med den skillnaden att dessa sönderklippta texter inte tappas bort när vi arbetar med dem. Vi kommer att arbeta tillsammans till att börja med, efterhand kan vi öka graden av eget arbete under vägledning. Valet föll på Magnet - free fridge magnets. För att visa hur jag tänker, gjorde jag en film och lade den på min You Tube-kanal.





Om du vill använda ett talsyntesprogram för att få texten du klistrar in uppläst för exempelvis en elev, sätter du igång talsyntesprogammet, markerar texten i rutan och vips kan du läsa texten med öronen. Jag har även provat att få ordbitarna upplästa, men tyvärr inte lyckats med det.