Foto Ulrika J: Läsning påverkar ditt barns utveckling...
Nu har vi arbetat i några veckor och de mesta rullar på med e-mentorskaps bokningar ute på skolorna i kommunen, kurser ska förberedas, inköp av teknik för förevisning hanteras, webbkonferens, förberedelser för träffar där vi är med och diskuterar läsa, skriva, räkna- statsningen lokalt...kundkonsultationer av såväl logopeder som pedagoger, elever & familjer...det är som vanligt - nästan!
Det jag personligen upplever skiljer sig åt är att allt fler hör av sig, från olika parter, och vill ha stöd i vart de kan vända sig för att få tips om hur man gör...hur man gör vad? Ja, vad är alternativa verktyg, hur läser man med alternativa verktyg, vart står informationen att finna etc...
Alla de e-mentorskap jag har förmånen att få driva på skolor i vår kommun, har någon form av specialpedagogiska förtecken - men de ser alla oerhört olika ut. Alla mentorskap formas efter den aktuella verksamheten och det vi bestämmer att vi ska arbeta med. Det kan vara allt från att handleda pedagoger i IKT med Skoldatateks "glasögon" via workshops för pedagoger och/eller elever till att samtala med elever individuellt om hur de kan lära sig att använda tillgänglig teknik.
Bilden till det här blogginlägget vill jag kommentera, eftersom det påstås att läsning kan skapa beroende & påverka våra barns utveckling - vilket de flesta tolkar positivt: Vi är ju läsande! Nu slår jag en tanke-kullerbytta och funderar på hur vi skapar, kanske lite slarvigt uttryckt, ovilja till läsning och därmed skadar våra barns utveckling...det med tanke på vad en äldre elev sa till mig under ett samtal om dyslexi för ett tag sedan: "...du skulle bara veta hur det är att läsa som en sexåring, när man är 19..."
Det ger perspektiv på fotos bild av en text, som menar väl men som kan bli så fel i fel kontext...vad händer med de barn som inte får möjlighet att bli medlemmar i läsarnas förening, inte heller får möjlighet att dela det underbara i att bli beroende av att läsa och att bli påverkad av texters innehåll, kanske för livet...
Hur ska vi kunna ge upplevelsen av ord sammankittade till meningar, till stycken, till kapitel, till noveller, till romaner till fler personer?
Skoldatateket kan låna ut apparater som kan stödja läsning en kort tid - men sen? Vad händer sen, när lånetiden är slut? Kanske har eleven fått en diagnos dyslexi & kanske har eleven fått en talsyntesprogramvara att få text uppläst med i datorn...vad händer om eleven inte har en dator att sätta in programmet !?! Om eleven har, exempelvis, en stationärdator att sätta talsyntesen i för uppläsningsstöd: tar eleven då med sig den stationära datorn i sängen för att lust-läsa?! Skulle jag göra det? Skulle du? När det finns tillgänglig teknik som små nätta daisyspelare, som är till för att öronläsa med. Hur ska en person med lässvårigheter bli en beroende läsare om personen inte får chansen att lust läsa på mer lika villkor...nu tänker jag vem skulle vägra en blind person blindskrift år 2010?
Vilket bra tänkvärkt och viktigt blogginlägg av dig. Jag håller med dig i dina tankar och engagemang för det är verkligen allas rätt att läsa. På Ekerö skolor arbetar vi mkt med utlån av mp3-spelare med nedladdade böcker till elever i behov av särskilt stöd men det finns mycket kvar att göra. Det är bra att ni e-mentorer finns och skoldatatek, det är ovärderligt. Fortsätter gärna denna diskussion med dig. Jag vill också tipsa om Linda Spolén som är starkt engagerad i dessa frågor (hon är skolbibliotekarie på Träkvista skola)
SvaraRaderaVarma hälsningar Cecilia Bengtsson
Tack för respons på inlägget, att fortsätta diskussionen är nödvändigt...och i mina tankar och i mitt sätt att arbeta finns tre ledord: think, talk & act! På återhörande!
SvaraRadera