Läskongress

Bilderna, tagna av mig, blev ohyggligt mörka...

Som sagt, jag hade utlovat att komma tillbaka till Natur & Kulturs Läskongress som gick av stapeln på Chinateatern i Stockholm i mars 2009. I busväder gav jag mig av tidigt på morgonen, för att ta ett tåg till den vackra huvudstaden och en kongress som verkade lovande - om man fick tro programmet. I snålblåst tog jag en rask promenad till Berzeliipark, fick en kopp hett, svart kaffe i en foajé där sorlet var öronbedövande...spänningen steg... Så satt vi bänkade i salongen på Chinateatern med känselspröten för vad som pågår i vår omvärld påslagna, öron & ögon inkopplade...

Det hela startade med en paneldiskussion på temat "Barnboken - till nytta eller nöje?". Den stora behållningen i denna diskussion var Gunna Grähs, som med sitt målande språk och talande metaforer gjorde starkt intryck. Hennes egen hållning är "att det mellan text och bild finns oanade möjligheter till upplevelser". Gunna menade att ”en kreativ process kräver krångel…” samt att "Allt ligger i bilden, ge barnet tid att klättra runt i upplevelsen" & "att barnet uppsöker det sammanhang det vill/väljer att förstå" . För mig var ordet LUST grundstenen i vad denna diskussion handlade om.

Näste talare var Peter Gärdenfors, som talade engagerat och initierat på temat "Leendet och smärtan kommer före grammatiken"- genom språket förstår vi oss själva och andra. Här handlar det om kognition & kommuniktation. För mig var denna timme en berättelse om språkets utveckling hos barn. Kontentan kan sägas i en mening: "Barn lär sig tolka andras inre värld samtidigt som de lär sig ett språk". Jag skulle vilja lägga till – samt en kultur. Det är ett angeläget ämne Gärdenfors talar om, särskilt för oss som arbetar med barn som är flerspråkiga. Här skulle det går att lägga ut texten...men det är en annan historia...

Så var det dags för en för dagen lågmäld Martin Ingvar. Professor i Intergrativ Medicin, dvs den gren av medicinsk forskning som rör sig i gränslandet mellan skolmedicin och komplementär medicin. Det som tydligast framgår för mig idag i Martins föredrag är att: "överträning är bra för att inte behöva överbeslasta arbetsminnet, läsprocessen måste vara automatiserad för att kunna överföra information till tänkandet" samt att färdighetsträning = inlärning. Det sista är min personliga tolking av vad som sades.

Nu bröt sorlet ut igen & vi intog lunch i Berns salonger, fisk & potatis. Gott & så blir man så kvick av fisk ;-), inte sant?

Eftermiddagen innehöll valbara föredrag och personligen fattade jag tyckte för en äldre dam som talade på ämnet "Alla måste få känna att de lyckas"- om läs- & skrivsvaga barns möjligheter. Ingegärd Hemmingsson gav intrycket av att stå på barrikaderna & ge alla som vill verktyg för att kunna stödja små människor i deras kamp med bokstäverna och ljuden. Kontentan i detta föredrag berör mig inom mitt kompetens område: "Tidiga insatser,
Medveten träning, vara medveten om vad man gör och varför, Skickliga pedagoger….måste till! De skickligaste pedagogerna till de svagaste eleverna. Specialpedagogik: ligga före för att motverka, istället för att reparera". Min upplevelse var att denna kvinna med all sin kraft, tydlighet & kunskap borde har mer plats på den specialpedagogiska himlen!

Dagen drog sig mot sitt slut och vi fick ett axplock av sång & musik med förskolan & de första skolåren som förtecken, nyproducerad musik som ger upphov till ljud & rörelser. Hur var det nu vi lärde oss...det du gör med kroppen - går in i knoppen!

Kongressen avslutades med att Ingvar Lundberg höll ett lågmält, poetiskt föredrag där bild och ord fick samspela till en helhet. Det prof. Lundberg brukar tala om, talar han även om denna gång. En strof från ordens ålderman stannar hos mig: "När ett barn lär sig läsa innebär det en mental revolution"...