tag:blogger.com,1999:blog-1948267126895301262.post9119474052996846077..comments2018-06-25T23:07:42.598+02:00Comments on På näthinnan...: Teknikens under...Ulrika Jonsonhttp://www.blogger.com/profile/17761414023173129940noreply@blogger.comBlogger2125tag:blogger.com,1999:blog-1948267126895301262.post-24806619493600923372009-05-05T22:05:00.000+02:002009-05-05T22:05:00.000+02:00Provköra och dela tekniken låter nästan som skön s...Provköra och dela tekniken låter nästan som skön sång...att sjunga i kör, dessutom i stämsång vore att använda sig av uppkopplade datorer och (inte samåka) utan SAMKÖRA i klang...<br />...kanske är det icke rörlig & rörlig mekanik vi är inne på...vad vet ja? ;.)Ulrika Jonsonhttps://www.blogger.com/profile/17761414023173129940noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-1948267126895301262.post-19115761454276476622009-05-04T23:00:00.000+02:002009-05-04T23:00:00.000+02:00Filosoferar i kväll över interaktionen människa/te...Filosoferar i kväll över interaktionen människa/teknik - Detta efter att ha läst ditt inlägg.<br /><br />Att använda bilen innebär ju inte att du inte ibland vill cykla eller gå eller åka skidor eller bara sitta still... Alla dessa digitala hjälpmedel är nog varken mer eller mindre än en bil, en cykel, ett par skidor eller en skön fåtölj (om det nu kan kallas teknik?). För vissa mer eller mindre livsnödvändigheter. Tänker på min pappa som drabbats av Parkinson och som upplever att han under cyklandet återfår en ganska normal upplevelse både av kroppen och det medvetande som skapas i kroppen. Själva maskinen (cykeln) verkar just nu för honom skapa en högre grad av samklang med världen än att promenera eller sitta still i en skön fåtölj... Och vad är då en cyklande människa? För tvåhundra år sedan säkert något skrämmande, idag i min pappas kropp en förhöjd känsla av livet. Analogierna till datoranvändningen behöver vi inte spekulera i... men kanske fråga oss om det kan vara så att den digitala teknikutvecklingen går i en sådan rasande fart att vi aldrig någonsin kommer att lära oss IKT på samma sätt som vi kan cykla? <br /><br />Idehistoriskt är väl cyborgen begreppet för hur mer intelligent form av teknik smälter samman med människan (i analogi med cyklisten eller bilisten, men med djupare implikationer på vad en människa är). Frågan vi måste ställa oss är när och om vi har upplevt denna cyborgiska känsla? Och om vi dessutom kan säga att vi erfarit denna känsla tillsammans med andra? Den sista frågan är kanske en fråga huruvida vi har erfarit web 2.0 eller web 3.0?! <br /><br />Men var ska vi placera in erfarenheterna med en interaktiv tavla utifrån denna matris? (Går det?) Att erfaranheten inte går att jämföra med individuellt framförda saker som cyklar, bilar och skidor är ju ganska klart (om man inte är en lärare som älskar att trolla med tavlan). Samtidigt måste man ha en dator för att styra den. Sällan ser man flera datorer uppkopplade mot en interaktiv tavla så något web 2.0 liknande fenomen är det väl inte? Kan det vara som att köpa en buss? Att dela tekniken? Och hur många passagerare tar då en vanlig 70 tums interaktiv tavla?Anonymoushttps://www.blogger.com/profile/08774562698238616247noreply@blogger.com