söndag 27 november 2011

Flerspråkig ljud- och bildordlista

Från matematik till språk - på näthinnan just nu finns Tema Modersmål och tematiska flerspråkiga ljud- och bildordlistor. Bildteman uppdelade på 31 områden, finns på 22 olika språk och det går att växla mellan språk. En interaktiv ordlista med1800 vardagsord och alla går att lyssna till. Så här kan det gå till:




Jag får ofta frågan om det finns något att använda sig av när en skola tar emot nyanlända från andra länder, kanske skulle dessa interaktiva ordlistor vara något att använda sig av i skolan.

Nomp



Mer matematik - idag har jag Nomp på näthinnan. Rent, snyggt, enkelt, lätt tillgängligt, i olika svårighetsgrader, med belöningar och uppmuntran. När jag fått respons från skolor jag tipsat om Nomp, är det lätt förvånade men glada lärare som berättar att eleverna gillar det. En fördel är att det går att öva så väl i skolan som hemma eller på väg någonstans. Nomp går att använda från iPhone & iPod Touch genom att du lägger till bokmärke på hemskärmen se ----> länk.


lördag 26 november 2011

Mer Matteboken.se

En av mina favoriter är Matteboken.se  - och för någon vecka sedan blev den en av mina absolut största favoriter. Varför? Jo, nu finns det Matteboken.se Skolår 7-9. 


Har du inte provat - gör det!

Tangenbordsträning, SAOL & nätverk


I dagarna fick jag ett mejl från en logoped någonstans i landet. Det var ett uppmuntrande mejl, ett tack för det försök till appskefferi, som jag och min kollega Ia Lindberg skapat och undan för undan har vi tänkt oss att fylla på detsamma. Mejlet innehöll även en fråga angående tangentbordsträning i Mac-miljö. Svaret på den frågan blev trotjänaren Kunskapsstjänans tangentbordsträning. Det fina är att Kunskapstjärnan ligger på webben och det spelar ingen roll om du har Mac eller PC om du vill arbeta med det. En elev med PC kan jobba sida vid sida med en elev som har Mac. Jag har dock ingen kunskap som säger mig att elever bör träna "fingersättning" - kanske ska vi träna, kanske inte. Det vet andra bättre än jag.

I mejlkonversationen fick jag ett tips om en app: SAOL (Svenska Akademiens Ordlista). Ett välkommet bidrag i appvärlden, då appen har en speciell funktion som gör att du kan söka efter ord även om du inte vet exkat hur de stavas. Appen finns för iPhone, iPod Touch & iPad samt Android. Appen är kostnadsfri. Logopeden menade att den kunde vara bra för personer "on-the-go" så att säga, men jag tänker att den passar perfekt i skolan. Då tänker jag att många elever har en möjlighetsmaskin i fickan, den ska vi nyttja för lärande. Att använda redan befintlig teknik som eleverna är förtrogna med och ta in den i ett lärande sammanhang - vore bra, tänker jag.


Snabbt på tangenterna och jag går in i ett par nätverksgrupper för att tipsa om appen,  naturligtvis med hänvisning till den som tipsat mig. Döm om min förvåning, vem dyker upp i en av  nätverksgrupperna om inte den logoped som mejlat mig från start - jag ler och tänker att vi lär i gemenskap och vi blir bättre tillsammans. 

Vad ska jag köpa?

En dag fick jag en fråga efter ett seminarium. Frågan löd: - "Om vi ska köra 1-1, vad ska vi köpa? Mac eller PC?". Jag svarade: -"Ingenting". Nu tänker några som läser det här: Himmel och plättar, är hon galen? eller kanske: "Hur kan du säga så, är du en bakåtsträvare?". 


Jag vill, jag kan och jag vågar utmana tanken. Jag tänker så här: Om du/ni inte tänkt igenom hur det här med 1-1 ska gå till, om du/ni inte tänkt in varför & hur ni ska arbeta med stöd av tekniken - köp ingenting. Tänk först, efter att det är genomtänkt fundera över hur implementeringen ska gå till, sedan är det dags att fundera över att lägga ekonomiska resurser på teknik som möjliggör det ni planerat att göra och det med stöd i våra styrdokument.


I Skollagen kap 2 §35 läser jag:  "För utbildningen ska de lokaler och den utrustning finnas som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas".


När jag kopplar denna paragraf till Lgr11, finns det inget utrymme att välja bort tekniken i skolan. Den är en av förutsättningarna för att vi ska kunna genomföra det som är vårt uppdrag. Jag tänker Lgr11 och att ett av de övergripande målen är att skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande (Lgr11 s 14).


Om jag sedan läser varje kursplan i Lgr11, finns tekniken som ett levande inslag.... tänk först, så att tekniken blir ett levande, naturligt inslag i undervisningen. Lika naturligt som pennor, färg, papper, skönlitteratur, film, bollar, linjaler, symaskiner, skrivhäften, hammare... Tänker jag en solig lördag i slutet av november.

tisdag 22 november 2011

Möjligheternas teknik är tillgänglig

Att dela med mig av det jag tänker runt IKT och specialpedagogik känns viktigt och allt viktigare då tekniken finns tillgänglig för allt fler. Det kan ta mycket tid i anspråk att orientera sig i tekniken vilken utvecklas hela tiden och i det i ett rasande tempo. Det kluriga är att tänka ut hur vi ska kunna applicera tekniken så att det blir en tillgänglig lärandemiljö för fler elever. När jag var inbjuden till Mötesplats skola i månadsskiftet oktober - november 2011 för att hålla ett seminarium, var det mitt tema (se Mötesplats skola 2011).

Seminariet hade rubriken: Det omöjliga tar bara lite längre tid - det är precis så jag ser på lärande där det uppstått hinder. Hinder som är till för att vändas till möjligheter - det kan dock ta lite längre tid att komma till lärande. Tiden det tar att hitta ett annat sätt att arbeta på för att kunna lära, ta in, hänga med, läsa, skriva, bli motiverad, engagerad i det egna lärandet kan bli något längre - det gäller att hitta strategier. En del strategier innehåller inslag av stöd, som ex stöd av tekniska hjälpmedel. Stödet bör vara utformat så att det ger hjälp till självhjälp i progression - dvs att “egen-stödet” eller självständigheten växer med insikt, förståelse och ålder.

De tankar jag delade med mig av under seminariet i Göteborg berörde hur vi kan ändra vårt sätt att arbeta. Att göra en synvända, från integrering (att anpassa en individ till ett system) till inkludering (att förändra systemet). Att hålla fokus på vad vi kan förändra i organisation, miljö (inre & yttre) samt hur vi gör metodval i undervisningen. Det går att uttrycka på fler sätt: Vad skulle vi kunna ändra på i vår organistaion så att den passar fler elever? Vad kan vi ändra på i lärandemiljön? Vad kan vi ändra på i vår pedagogiska planering? Kan vi göra andra metodval för att anpassa undervisningen för fler elever? Hur kan vi använda elevernas vardagserfarenheter i läs- och skrivinlärningen så att elevernas motivation ökar, så att det vi gör blir mer begripligt, mer hanterbart? Jag frågar mig ofta om vi ska ha fokus mestadels på resultatet eller/och om vi kan ha fokus på den utveckling som sker och hur vi ger våra elever möjlighet till utveckling i deras proximala utvecklingszon.
Under seminariet berörde jag olika områden med samma mål (se bild nedan).



Ord som berör mig djupt, ord som berör mig som pedagog, ord som berör mig som människa, ord som jag berör varje dag i mitt arbete som processledande skolutvecklare för IT och specialpedagogik vid Pedagogiskt centrum i Södertälje kommun.

Alla mina tankar från seminariet kan sammanfattas i två citat från Lgr 11 och dessa citat vill jag, sammanfattningsvis, dela med mig av.

“Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov” (Lgr11 s 8).

“Varje elev har rätt att i skolan får utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter” (Lgr11 s 10).

Jag vågar påstå att det omöjliga bara tar lite längre tid...

måndag 21 november 2011

En iPad & en TV

Det här med all denna teknik som vi vill ha närvarande i våra klassrum - i en lärandemiljö tänker jag att tekniken inte bara ska vara närvarande, den skall nyttjas dagligen. Jag har förmånen att få vara en del av Pedagogiskt centrums Write to Read projekt. I det projektet har våra projektlärare b la blivit utrustade med iPads, bärbara projektorer och högtalare. Jag tänker mig att det är positivt att vara platsoberoende och tekniken följer pedagoger och elever till den miljö de väljer att arbeta i. På så vis upplever jag att tekniken blir nyttjad varje dag i någon from av lärsituation.

Många skolor har interaktiva tavlor där ljud och bild kan presenteras för större grupper. Många skolor använder dessa tavlor och dess funktioner på ett föredömligt vis. Det finns fortfarande många skolor som inte har tillgång till möjligheter att projicera från dator eller läs- & surfplatta. Ska det behöva vara dyrt att kunna göra detta? funderade jag. Varför inte koppla en apparat till en TV? Varför inte göra det på skolor? Vad kostar en TV? Kan man ha två tv-skärmar i ett stort klassrum? Hur skulle det vara att kunna medkunskapa runt en TV-skärm, vi kan faktiskt placera en TV-skärm vart som helst på väggen, i den höjd som passar gruppen... Tankarna flög iväg och så här blev mina tankar....




I filmklippet påstår jag att det går att göra likadant i iPad kopplad till TV:en som det går att göra på en interaktivtavla, det gör det inte eftersom touch funktionerna inte finns på TV-skärmen. Det går att göra det du gör på, med, i iPaden och se det på TV-skärmen. Om du kopplar en iPad till en interaktivtavla, får du inte heller åtkomst till touch funktionen.

Storybird & talsyntesprogram



Det här inlägget tillägnar jag elever och lärare i en klass i Södertälje.


Det är många som gjort olika klipp om Storybird  - en molntjänst i vilken du kan skriva berättelser kollaborativt. Du kan verkligen fokusera på skrivandet, bilderna är färdiga konstnärsbilder och du väljer ett bildtema som du vill skriva till. Just det momentet gillar jag, att fokus blir på textskapandet. Min upplevelse är att det är lätt att eleverna förlorar sig i bildskapandet när vi ska skriva berättelser med bilder - som i sig kan vara till stöd för att hålla ihop vår story - när det var texten som skulle vara i fokus... Jag tänker Lgr11 och svenska om hur vi ska arbeta med texter, så väl fakta- som berättandetexter. Vi ska arbeta med hur en berättande text organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning (åk 1-3). Vi ska även arbeta med att göra miljö- och personbeskrivningar. Vi ska även arbeta med att kombinera ord och bild i exempelvis webbtexter (åk 4-6). Vi ska arbeta med beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter. Vi ska arbeta med språkliga drag, texter som är en kombination av olika texttyper (åk 7-9). 


Ja, vad har vi? Nu  kör vi, tänker jag och nu vill jag visa hur Storybird kan få bli ett ytterligare sätt för fler att skriva berättelser på  - med stöd av talsyntesprogram.






söndag 20 november 2011

Rhyme Rodeo & fonologisk medvetenhet



Låt eleverna bli poeter och arbeta med den fonlogiska medvetenheten i engelska på ett lustfyllt sätt. Sajten heter tvokids och där har jag har testat Rhyme Rodeo  - prova med dina elever!

Att dela med sig och komma ihåg

När jag är ute på skolor och arbetar i lärargrupper, i klasser eller arbetar i andra sammanhang med teknik för lärande - frågar många hur jag kan komma ihåg allt jag berättar om och framför allt hur jag lär mig själv. Just det vill jag berätta om idag!


För att komma ihåg använder jag mig av webbbokmärkestjänsten Diigo - den är gratis och det fina med tjänsten är att jag kan dela mina egna bokmärken - "mina minnen"- med hela världen. Andra kan ha nytta av vad jag vill minnas, dvs sån´t jag finner på nätet som jag har användning för - kanske idag, kanske imorgon. När jag nu hittar sån´t som jag är intresserad av, tänker jag att det kan inte bara vara jag som är nyfiken på just det här området ex special pedagogik. Så, vad gör jag? Jag lägger ett bokmärke i min samling. På Diigo kan man följa andra användare och dela bokmärken med varandra. Mina bokmärken finner du om du söker på "ulrikaj". Tänker er en klass där alla delar med sig av sina minnen inom ett ämne eller område de skall arbeta med... Vilken guldgruva för medkunskapande!


Ett annat sätt att dela med sig av är att göra skärminspelningar av vad du gör i din egen dator, din egna digitala hemmiljö. Jag tänker att vi kan stödja elever och deras föräldrar i att hantera ex nya stödprogram, genom att göra vi gör egna You Tube klipp. Tänker på alla skolor som börjar arbeta med datorer som lärverktyg - det kan inte alltid vara lätt att hänga med i svängarna inom alla områden. En del skolor går från en datormiljö till en annan, initialt kan det kanske behövas ett klipp om "hur" i vissa program eller i en molntjänst. Jag tänker att egna filmklipp kan vara ett sätt att se till att stödjande program verkligen blir använda...


Så här kan ett stödjande You Tube klipp bli:





För mig har det varit oerhört värdefullt att andra har delat med sig av sin kunskap på just det här sättet, genom filmklipp. Det har varit ett sätt för mig att kunna lära mer om det jag är nyfiken på! 

fredag 11 november 2011

Inkluderande e-mentorskap


Dator med talsyntesprogram öppet

Jag får ofta frågan: -"Vad gör du på jobbet?". Jag har funderat en del på vad jag ska svara på det. Kanske något i stil med: -"Jo, jag arbetar med processledning av utveckling av hur skolor kan använda IT i undervisningen". Det skulle inte vara riktigt sant - för då skulle det vara mer teknik än något annat i mitt arbete. Så är det naturligtvis inte. Jag tänkte göra ett försök att över tid skildra mina olika arbetssituationer. Idag tänker jag: Inkluderande e-mentorskap i klassrummet.

Inkluderande e-mentorskap i klassrummet

Ett e-mentorskap i ett klassrum är mitt sätt att arbeta med assisterande teknik för alla. Rektor eller annan av rektor ombedd person, tar kontakt med mig för att vi ska kunna arbeta mer med teknik för lärande för alla i skolan. Just nu är det många skolor som går "1-1" som det kallas. Det vill säga att en elev får en egen dator att ha i undervisningen. Där kommer tricket in - alla har en egen. Det blir inte sk "dyslexidatorer" eller "datorn i skubben hos träningsfröken" - alla får en möjlighet - ett eget lärverktyg, ett eget kommunikationsverktyg och det ska vi nyttja!

Den lokala skolan bokar in mig för sina pedagoger och elever. Jag vill allra helst att pedagogerna ska ha haft möjlighet att träffa mig och att de själva ska ha fått arbeta med att installera de programvaror vi har att erbjuda på kommunlicens, program som passar alla, innan vi börjar arbeta i klassrummet med eleverna.

Ett program läggs upp med datum och tider - sen kör vi så det ryker: elever, lärare och jag.

Vad gör vi då?


Kommunlicensprogram

Alla elever har sina datorer, det finns ljud och projektor på plats på skolan, jag har med mig klassuppsättningar med de programvaror vi skall arbeta med. Sedan arbetar vi gemensamt med att lägga in: Claro Read Pro, Gustavas Ordböcker och StavaRex.
Först lägger vi in talsyntesprogrammet, jag visar och efter det får eleverna testa på egen hand. Då får de testa att få text uppläst för sig och de utgår ifrån en text som de själva producerat. Den uppgiften brukar ge upphov till aha-upplevelser och samtal mellan eleverna. -"Du, ska orden vara i den här ordningen?" eller -"Nu kan jag ju läsa det här själv!".
Vi går vidare och installerar gemensamt Gustavas ordböcker, en digital ordbok. Efter att den är inlagd, testar vi hur den fungerar gemensamt och eleverna får prova på egen hand.
Sista programmet vi installerar är StavaRex, ett rättstavningsprogram. Vi gör återigen samma procedur (ett ord som eleverna för övrigt brukar slå upp). Eleverna får testa programmet på ett egen producerat material i ett skrivprogram som är kompatibelt med  programvaran.



Jaha, sedan då? Vad gör de sedan med programmen? Blir de använda?

Min idé är att inte lämna eleverna med nyinstallerade program - jag sätter programmen direkt i en kontext där eleverna behöver dem för att klara uppgiften. Jag vill att de ska ligga i sin egen proximala utvecklingszon. Jag introducerar www.storybird.com som är ett webb verktyg för storytelling, alla skapar konton, alla kommer att skriva en berättelse: med små barn skriver vi tillsammans, yngre elever skriver själva på svenska och äldre elever skriver själva på engelska. Vid första tillfället skriver alla själva, om de sedan när de testat vill skriva kollaborativt är det upp till eleverna och lärarna att bestämma. Vad är det som händer när eleverna börjar att skriva

-"Hur stavas xxxxx på engelska?" "Vad betyder xxxx?"

Mitt svar blir hjälp till självhjälp: -"Testa att använda Gustavas ordböcker - den har ni ju alla".
Det går även att slå på talsyntesprogrammet och lyssna på det man skrivit i redigeringsläget i Storybird - voilá! Direkt ett användningsområde som blir begripligt, hanterbart och meningsfullt! Om jag ska koppla det här arbetsättet till Lgr11 tänker jag mig att det berör "God miljö för utveckling och lärande" s.10.

"Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växnadets glädje och erfara den tillfredsställelse som ger det att göra framsteg och övervinna svårigheter" (Lgr11, s 10)

Mental Note - dröm appen

Mental Note- dröm appen

Att jag har ett verktyg som är en personlig favorit kan inte ha gått spårlöst förbi! Jag har en favorit den är lätt, har en kamera, den går ned i väskan och den hänger med mig vart jag går  - min iPad!
Nu när jag burit runt på denna tingest och använt den till högt och lågt vill dela med mig av en del av det jag upplever som bra redskap för att klara ex studier mer självständigt. Mitt första tips är: Mental Note

Appen där du kan skriva på tangentbordet i iPaden, där du kan lägga till ett foto i texten, rita, sudda, spela in en ljudfil... allt i samma "dokument". Det finns en rad inställningar där du kan välja typsnitt, storlek på typsnittet, hur bakgrunden skall se ut, du kan mejla ditt alster i olika former (text, pdf, bild), du kan skicka till twitter & exportera till Dropbox... kostar den? Jo, det gör den - i november 2011 kostar den 22 väl investerade kronor.



Mental Note for iPad - the digital notepad

Kognitionssimulatorn


Vad innebär det att ha ett funktionshinder som ADHD, asperger eller dyslexi? Hur kan en lektion upplevas av den som har ett funktionshinder?

Kognitionssimulatorn från HI är ett försök att kunna simulera hur det kan vara för en person med funktionsnedsättning. Efter att ha fått ett tips om denna sida på HI,  testade jag att köra simulatorn.

För att simulatorn ska fungera behöver du ha Adobe Shockwaves installerat på din dator, se teknisk information på HI.

Ett råd - gör det du med!


Grammar & Spell checker



På näthinnan har jag Ginger - grammatik & stavningshjälp på nätet eller nedladdat till din dator. Jag har testat om en mening blev korrekt via Ginger på webben: jag skrev in i vänstra fältet under "Try it yourself" , sedan tryckte jag på den gröna knappen "Ginger it!" och efter en liten stund kom resultatet (se bild nedan).


Jag tänker hjälp till själv hjälp och oberoende av vilken apparat jag har uppkopplad: en telefon, en läs- & surfplatta eller en dator. Alla med tillgång till nätet kommer åt tjänsten. På min näthinna ser jag en miljö där alla som har behov av stöd i engelska har det de behöver för att klara sin uppgifter i engelska. Det här kan vara ett sätt att bli mer självständig i sin språkutveckling, tänker jag en fredag eftermiddag i november.

I nästa stund dyker tankar på ämnet engelska och den delen som berör skriftlig produktion i Lgr 11 upp: ..."(...) och skriftliga berättelser, beskrivningar och instruktioner" (s.33). Skulle det vara möjligt att använda Ginger i det sammahanget - funderar jag vidare över...

måndag 7 november 2011

Talande webbtext via app


Under en tid har jag testat en app som fungerar i iPhone & iPad som heter Voice Reader Webb . Appen kostade 15 kr nu i oktober 2011 och min upplevelse är att det nu börjar hända: Det omöjliga är nu möjligt!

Hur tänker jag?

Att kunna få text uppläst för sig från webben, men stöd av en applikation som jag har i den teknik jag bär i min ficka eller väska. Tidigare har jag har talsyntesprogram i min dator, vilket kunnat läsa upp all text jag markerat via datorn: i dokument och / eller på webben. Idag upplever jag att tekniken tagit ett kliv vidare med att applicera uppläsningstekniken i en av de apparater jag har med mig vart jag går: Mobiltelefonen. 

I appen kan du få 32 röster på 21 olika språk: en svensk röst läser upp svensk text, en engelsk röst läser upp en engelsk text och så vidare. För att kunna få en ljudfil på den text du vill läsa med stöda av denna app, behöver du vara uppkopplad mot nätet. 

Så här använder du Voice Reader Webb (mycket förenklat)
Du öppnar appen, söker den information eller den sajt/sida du vill läsa i sökfältet. Sedan trycker du på högtalaren och då gör appen en ljudfil. När ljudfilen är klar, får du en "startknapp" med ett efterföljande "ljudspår" - tryck på "on"-pilen och du får sidan text uppläst.